Rebecca

Jag är väldigt romantisk av mig.....
Jag älskar romantik och när det
kommer till årsdagar och alla hjärtans
dag så vill jag gärna att det är killen som
planerar och ordnar nåt för mig....

Här näst så kommer ju min och Patriks
3-årsdag....jag vet exakt hur jag vill ha det
då....jag har planerat allt.....men så vill jag
inte ha det...jag vill att Patrik överasskar mig
för en gångs skull....

Men iaf.....

Jag vill bli bjuden på fin restaurang
med levande ljus och romantisk stämmning....
Jag vill bli uppvaktad hela kvällen med
kärleksfulla ord....jag vill känna mig speciell
den kvällen....efter varmrätten vill jag att Patrik
ska ta fram en ring och fråga om jag vill förlova
med honom....

Är det inte alla flickors dröm att bli uppvaktad
och verkligen känna sig åtrådd? Att verkligen
få veta att ens kille älskar en och uppskattar en?

Patrik tar mig för given.....han tar för givet
att det är jag som städar,lagar mat,tvättar....
Han tar för givet att jag alltid kommer finnas
hos honom...

Ett vänligt ord,en öm gest,ett litet kärleksbrev
nångång skulle betyda så mycket för mig....
Att veta att han uppskattar mig,att han verkligen
är rädd för att jag en dag inte kommer vara kvar
här.....begär jag för mycket?

Jag behöver veta allt det här....
men han förstår inte det......