Rebecca

Ibland önskar jag att man kunde få va katt istället. Tänk så mycket lättare
livet skulle vara, tänk va bekymmersfri man skulle va. Man behövde inte
tänka på sina känslor, man behöver inte bry sig om nåt annat än att få mat,
sova och bli kliad då och då. Fan, katter har det hur bra som helst.

Är en aning deppig ikväll, får ju mina stunder då och då. Börjar få mina
stunder allt oftare nu. Försöker tränga bort alla tankar så att Patrik inte
märker nåt, orkar inte förklara mig för honom. Tjänar ingenting till när
man inte får nån respons när man öppnar sig. Lika bra att hålla käft och
se glad ut fast man gråter inuti. Det är priset för inbillad lycka.

Nu sitter vi och tittar på "flytta hemifrån". Idag handlar det om fem ungdomar
som bor i ett kollektiv i Flempan. Rätt så intressant.

Familjen Nilsson va här på fika i eftermiddags, när jag får träffa Madde och
mysa me Leah så får jag känna på en stunds lycka. Då mår jag så innerligt
bra. Då glömmer jag alla problem i samma stund som Leah skrattar :)
Trodde aldrig att en liten unge som hon skulle ha så stor effekt på mig.
Men det har hon :) Haha, hon är som en drog för mig :P

Anyway...ska se dokumentär kl 21 på fyran som handlar om en nio-årig
flicka som har haft fyra hjärtattacker och redan hamnat i klimakteriet,
hennes kropp åldras för fort. Efter det ska jag nog iallafall lägga mig. Är
inte social ikväll, vill bara isolera mig och drunkna i hög musik, tänka på
annat istället för att tänka på allt det jobbiga. Orkar fan inte må dåligt
hela tiden.

Ciao